I natt blev det inte många timmars sömn. Oliwer vaknade typ hela natten och bara grät och rullade runt. Trodde från början att han drömde mardrömmar, men efter ett tag så började jag fundera på om det kanske kunde vara öronen. Försökte då dra lite försiktigt i örsnibbarna som jag hört man ska göra. Det ena örat gick det bra men det andra fick jag knappt nudda innan han skrek, och bara ville ta bort min hand. Ringde förskola och skickade mess till G om att jag inte kunde komma till skolan för att sedan ringa hälsocentralen. Fick tid på fm så vi klädde på oss och for iväg. Där fick vi träffa en läkare som konstaterade att Oliwer var röd i det örat som han inte ville jag skulle ta i, men ändå inte så pass mkt så det behövdes nån medicin med det samma. Men han skrev ändå ut ett recept utifall det skulle bli värre, så kunde vi bara hämta ut pencilinet på apoteket. Han frågade även om Oliwer hade haft öroninflammation tidigare och jag sa ja, och sa att han även då ätit kåvepenin men kräktes av detta. Därför undrade jag denna gången om han kunde få smaksatt. Läkaren påstod då att det inte finns kåvepenin med smak, men jag fortsatte envisas med att det visst finns så till slut slog han upp det lite smått irriterad, och det fanns. Då började han kolla tilllbaka i Oliwers papper om hans förra öroninflammation och sa att han inte alls hade fått kåvepenin utan molipect!! Hallå, mollipect är hostmedicin som han fick mot hostan!!! Jag påpekade också samtidigt att vi varit på en annan hälsocentral, eftersom denna var stängd , då det var helg. Till slut så fick vi iaf gå och ta en sänka, för att se om han hade nån infektion i kroppen. Den tanten var inte heller alltför glad. Det första hon sa när vi kom in var " Nu kommer du snart bli ledsen, ser att du blivit stucken förrut, du kanske har några hemska minnen härifrån". Jag kunde då inte låta bli att säga att Oliwer inte hade sagt ett ljud sist vi varit där och att han faktiskt inte hade brytt sig så värst mkt. ( Han brydde sig inte nu heller ) Tror hon blev lite sur över att han inte blev lite ledsen för hon satte plåstret på andra sidan av där hon stuckit honom, och frågade lite surt om jag ville ha ett nytt men jag sa att det gick bra. Sen sa hon åt oss att vänta i väntrummet, "jaha" sa jag då, "visade sänkan på nånting" ? " Det är inte färdigt ännu, så gå ut och sätt dig i väntrummet så får du resultatet av din doktor". Så det vara bara att gå ut och sätta sig och vänta ( i 30 min ) sen kom läkaren för att ropa in en annan patient, men då frågade jag efter provsvaret. "har du inte fått det"  säger han då..
Det visade ingenting så det var bara att pallra sig hem igen, och nu så ska vi alltså avkta och se om det blir värre om några dagar.....
Wish me luck...